Om sanningen ska fram så anlitade jag konsulthjälp med packningen. Min kära väninna Ingela kom hit och hjälpte mig med högarna.Underdelar i en hög. Skjortor i en. Och t-tröjor i en annan. Ja ja, man kan inte vara bra på allt. Nu är både resväskan och jag ready to go.
Taxin som ska ta mig från Hjärup till Malmö C 04.45 är beställd. (Det går inga tåg härifrån så dags en söndag.) Och 05.22 går tåget från Malmö till Kastrup. Jag ska möta Micael Fagerberg, mitt ressällskap tillika chef för IMs internationella avdelning, på perrongen. Han har aldrig träffat uppiottanmonica. Hon är inte alls så livlig som den senare versionen. Planet går 07.10 och vi ska vara framme i Tel Aviv strax efter 14. Där ska det stå en man med en skylt med våra namn på. Det har jag aldrig varit med om förr. Det är i alla fall han, skyltmannen, som ska ta oss vidare till Jerusalem.
Ska se om jag kan skriva lite från Kastrup. Annars hör ni av mig så snart jag hittar en uppkoppling. Om jag hittar en.
lördag 31 oktober 2009
torsdag 29 oktober 2009
Vackraste höstdagen
Fattar inte att jag inte börjat med det här tidigare. Det är ju riktigt kul.
I dag har det varit värsta vackra höstdagen här i Skåne. Jag körde med hunden till Nackarpsdalen. Löven sprakade av alla röda nyanser som naturen bara kunnat hitta på. Och så gick vi där och andades och tänkte i tystnaden. Ja, hunden sprang mest. Men jag gick. Som en bergsget gick jag och tänkte på den stundande resan. För någon som mest åkt: 1. Charter. 2. Bilsemester. 3. Båtluffat. Är en resa till Israel/Palestina/Gaza något alldeles extra. Hur ska en hudlös typ som jag fixa det. Spänningarna. Motsättningarna. Lidandet. Instängdheten.
Hudlös tänker ni? Jo, jag har inget rejält pansar som skyddar från världens elände. Allt går rakt in. Måste bearbetas. Tas om hand. Sånt kräver kontemplation. Därför är det bra att skriva. Då försvinner en del.
Och så är det det där med packningen. Min packningshistorik kan utvärderas så här: 1. Jag packar alltid för mycket. 2. Jag packar ofta fel saker. Mycket och fel alltså. Och nu ska jag resa till ett land där det, så här års, är runt 20 grader på dagen och tio grader på kväll och natt. Det låter som två packningar för mig. Kanske är det ett ilandsproblem och sådana försöker jag undvika.
Vad vill ni att jag ska berätta om under min resa. Om jag nu kan hitta någonstans att koppla upp mig mot vidavärldenwebben. Om inte kan ni följa mig på twitter. Sök på Monicabd. Hej så länge!
I dag har det varit värsta vackra höstdagen här i Skåne. Jag körde med hunden till Nackarpsdalen. Löven sprakade av alla röda nyanser som naturen bara kunnat hitta på. Och så gick vi där och andades och tänkte i tystnaden. Ja, hunden sprang mest. Men jag gick. Som en bergsget gick jag och tänkte på den stundande resan. För någon som mest åkt: 1. Charter. 2. Bilsemester. 3. Båtluffat. Är en resa till Israel/Palestina/Gaza något alldeles extra. Hur ska en hudlös typ som jag fixa det. Spänningarna. Motsättningarna. Lidandet. Instängdheten.
Hudlös tänker ni? Jo, jag har inget rejält pansar som skyddar från världens elände. Allt går rakt in. Måste bearbetas. Tas om hand. Sånt kräver kontemplation. Därför är det bra att skriva. Då försvinner en del.
Och så är det det där med packningen. Min packningshistorik kan utvärderas så här: 1. Jag packar alltid för mycket. 2. Jag packar ofta fel saker. Mycket och fel alltså. Och nu ska jag resa till ett land där det, så här års, är runt 20 grader på dagen och tio grader på kväll och natt. Det låter som två packningar för mig. Kanske är det ett ilandsproblem och sådana försöker jag undvika.
Vad vill ni att jag ska berätta om under min resa. Om jag nu kan hitta någonstans att koppla upp mig mot vidavärldenwebben. Om inte kan ni följa mig på twitter. Sök på Monicabd. Hej så länge!
onsdag 28 oktober 2009
Gaza
I dag fick jag veta att min ansökan om att få åka in i Gaza beviljats. I vanlig ordning hörde hela kontoret hur jag tjoade av glädje. Det känns helt fantastiskt. Ingen från IM har varit inne i Gaza och besökt verksamheten där på flera år. Och nu ska jag åka dit. Vilket privilegium.
Det ska bli fint att träffa Susan och de andra kollegorna som under svåra omständigheter arbetar med att göra livet bättre för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Jag liksom andra har sett bilder från Gaza och kanske har vi försökt föreställa oss hur det är att leva där. Jag ska så gott jag kan berätta mina upplevelser därifrån.
Jag åker till Tel Aviv på söndag den 1 november och reser till Gaza dagen efter.
Det ska bli fint att träffa Susan och de andra kollegorna som under svåra omständigheter arbetar med att göra livet bättre för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Jag liksom andra har sett bilder från Gaza och kanske har vi försökt föreställa oss hur det är att leva där. Jag ska så gott jag kan berätta mina upplevelser därifrån.
Jag åker till Tel Aviv på söndag den 1 november och reser till Gaza dagen efter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)