Vad är byutveckling i Moldavien?

Ja, vad är byutveckling egentligen? Det ska jag försöka reda ut.

Efter 5 dagar i Moldavien är mitt huvud sprängfullt med intryck. Först från Chisinau, landets huvudstad, nu även från Moldaviens "landet". Idag har jag nämligen varit på fältbesök i byarna Cioresti och Vulcanesti.

Under dagen har jag försökt bli klok på vad just byutveckling är för något. För att mitt huvud inte ska explodera av alla intryck känner jag mig tvungen att dela med mig av lite av mina upplevelser, här kommer ett gäng bilder.



Här läggs det ut sand för det kommande vinterväglaget, någon snöröjning finns inte, det blir som kallast -20 grader, skyffel medtages!



Vy över byn Vulcanesti, 5 mil väster om Chisinau. I byn bor det mest romer.



Inget snack om att området skulle kunna dra till sig turister. Jag kan tänka mig hur vackert här är på våren, mycket åkermark, vinodlingar och ett vackert kuperat landskap.



Byns skola, den saknar förskola, men det håller på att byggas en. I Moldavien går de flesta barn först i förskolan. Eftersom Vulcanesti saknar förskola är det många barn från byn som är dåligt förberedda för skolan. Borgmästaren i regionen har tillsammans med invånare och lokala organisationer bestämt att en förskola ska byggas.



IM har genom partnern Ad Astra sponsrat skolan med möbler. 45 förskoleplatser ska det bli, utrymmena görs så flexibla som möjligt genom smarta sängar som tar lite plats hopfällda, massor med plats för lek när det inte är sovdags.



Eugene Crismaru, projektkoordinator från Ad Astra säger:
- Jag har stort engagemang för platsen, jag är uppvuxen i grannbyn där jag och mina föräldrar fortfarande har en affär, mina föräldrar bor fortfarande kvar. Jag flyttade in till Chisinau under min studietid och bor nu där med min fru och mina två barn.



Victor Pitei, IM-kollega från kontoret i Chisinau, pratar med borgmästaren via mobilen i det nya lekrummet.



Vi tar en promenad i byn, grabben på bilden är på väg till brunnen för att hämta dricksvatten.



Borea och Iura Alinas, två coolingar, 12 och 11 år vet att det håller på att byggas en förskola. De är inte i skolan idag, det verkar vara en ledig dag, eller? När jag ber dem skriva sina namn i mitt anteckningsblock avslöjas det att dom inte är helt kompisar med att skriva vilket visar på ett ett stort behov av den nya förskolan.



Någon form av el-anläggning, misstänker att om den stått i Sverige hade det säkert funnits någon regel om stängsel omkring.



Avloppsstam grävs ner till skolans nybyggda toaletter.



Grannbyn Cioresti, här ska vi träffa borgmästaren för att bland annat prata om bygget.



Sedan 3 månader tillbaks finns det nu täckning för båda mobilnäten i byn, tack vare den nya masten.



Men först en titt på skolan i byn. Skoldagen är slut och eleverna år på väg hem med bussen.



Byns busshållplats, kidsen väntar på att få åka hem efter en dag i skolan.



Iurie hugger ved till skolans uppvärmningspanna, jag fick provhugga och klarade mig ganska bra med yxan, det blev förstås några leende från dom som verkligen kunde.



Förskolans gamla toaletter, hit gick eleverna oavsett väderlek och temperatur.



Barnen hade tagit en middagslur.



Nu för tiden slipper ungarna ta på sig skorna för att gå på toa, IM har tillsammans med Ad Astra sett till att det blivit nya toaletter i förskolebyggnaden.



Skolans regler på en prydlig skylt på väggen, får återkomma med vilka reglerna är när jag lärt mig rumänska. Det framgår i alla fall att det är årskurs 1-4 på denna våning.



Dynioba i rött vaktar målet, tjejerna till höger bryr sig inte nämnvärt om den för grabbarna viktiga fotbollsmatchen. Skolgården används flitigt trots att skoldagen är slut.



Jag försöker bonda lite med Zlatan-snack, sen är det dags för den obligatoriska gruppbilden.



Borgmästaren har kontor i samma byggnad som polisen, fönsterna uppe till höger är borgmästaren kontor där träffar han oss.



Valeriu Gutu, byarnas borgmästare engagemang för byns utveckling märks tydligt när han berättar:
-Här är det viktigt att man kan visa att engagemang för byn skapar framtid. Att få bybornas engagemang med sig är avgörande för områdets framtid. Som borgmästare är det en viktig egenskap att kunna prata med alla. Jag måste lägga mycket energi och tid på att prata med människorna här i byarna för att känna vad de vill och få dem med på de projekt som är på gång. Ad Astra, IM och andra givare är viktiga samarbetspartners för oss. Med engagemang och pengar kan vi skapa projekt och vinna bybornas engagemang och skapa byns framtid. Vi kommer från en totalitär regim och här är många vana vid att bara göra vad man blir tillsagd. Här är man inte så vana vid att ta egna initiativ. Egna initiativ är ett måste om vi ska bygga framtid.

Slutreflektion från mig:
Och då frågan, vad är byutveckling. Engagemang för sin by, att ha anledning att stanna och inte tvingas att ge sig iväg för att tjäna pengar i något annat land, arbetstillfällen, utveckling av skolan och framtidstro. Små steg framåt, resultat är motorn i processen som när engagemanget. Som jag ser det är IMs roll i allt det här att föra samtalet, initiera möten och underlätta samverkan mellan olika aktörer, ge morötter i form av pengar och engagemang till goda initiativ.

Jag har träffat eldsjälar som driver på i form av borgmästare, lärare och projektkoordinatorer.
Jag har också träffat byarnas framtid i form av fotbollspelare, coolingar och skolbussväntare.

Efter dagens studiebesök är jag i alla fall övertygad om att det går framåt, jag kan inte säga något om takten men det går otvivelaktigt framåt.

Vid pennan för IM,

/ Dick Svedenborn från Moldavien.

Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se