Mahta vågar prata mer svenska

– Någon berättade för mig att det kunde bli minus 20 grader i Sverige på vintern. Då tänkte jag ”men hur kan man leva på ett ställe där det är som att bo i ett kylskåp?”. Detta berättar Mahta för mig då vi träffas på Kulturhusets bibliotek och börjar prata om vädret i Sverige, som i början kom lite som en chock. Dagen vi möts är vårvädret dock strålande fint med sol och blå himmel vilket också Mahta uppskattar mer än den kalla och snöiga vintern.

Hon kom till Sverige från Eritrea och har nu bott här i mer än två år. Efter att ha läst SFI A till D har hon nu börjat arbeta som lärare inom modersmålet Tigrinja på olika förskolor runt Uppsala. Barnen hon undervisar är i åldrarna 2-5 år och hon trivs bra på sitt arbete.           
Mahta kom i kontakt med Vardagssvenska genom sin man som också han har träffat en volontär och pratat svenska en timma i veckan genom IMs verksamhet.        

          
 – Jag har träffat en volontär som heter Åsa och vi har pratat mycket och promenerat runt en del eller träffats på ett konditori. Att vara med i Vardagssvenska har gjort att jag vågar se mig omkring mer och samtidigt gjort det lättare att våga prata mer svenska. Jag har också lärt mig mer om kulturen här, mer om människorna och deras liv och bakgrund. Jag tror att vädret i Sverige gör att många som bor här blir stressade av mörkret och det blir svårare att lära känna personerna.
Efter att ha träffat Åsa under ett års tid inom Vardagssvenskan har de nu avslutat sina träffar inom IMs regi. Men Mahta och Åsa har fortsatt att träffas och relationen och vänskapen lever kvar. Det ömsesidiga utbytet är en viktig grundsten i Vardagssvenskans träffar där möjligheten för både volontären och deltagaren att utbyta erfarenheter och lära sig av varandra.  

-- Vid pennan för IM, Amanda Windolf, praktikant IM Stockholm / Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

På äventyr med Scouterna

Scoutnytt har skrivit ett fint reportage om samarbetet mellan Move It och Enskede Scoutkår.
De har intervjuat Felix Rehnman som är den scoutledare som ansvarat för våra aktiviteter tillsammans. Vi tycker nedanstående två citat från artikeln är extra bra och publicerar därför ett utdrag här på bloggen.

Hela artikeln kan ni läsa här: Enskede Scoutkår gör skillnad för ensamkommande flyktingungdomar


" - Scouting är ju väldigt socialt, du deltar i verksamheten på lika villkor och målet är att du ska ha roligt och träffa nya kompisar. De som kommer ensamma hit till Sverige är verkligen i behov av just det! Det finns också många som kommer hit som har varit scouter i sina hemländer men inte riktigt vet hur de kan komma in i rörelsen igen. Man märker att ungdomarna är väldigt sugna på att hitta på något och på att lära sig svenska, men det finns få sammanhang där man får umgås och träffa andra utanför de i sin egen grupp. Dels är det ju väldigt viktigt med det sociala, men man märker också att de lär känna sig själva bättre."

 

 " Även om kårens engagemang för de ensamkommande flyktingbarnen var ett sätt att göra skillnad i samhället har det också varit väldigt nyttigt för alla scouter i kåren.
- Det är ju ett bra tillfälle för våra scouter i kåren att få nya kompisar och nya perspektiv på saker och ting. Jag vill inte låta fördomsfull, men många av scouterna i vår scoutkår är uppvuxna i ett villaområde och har inte sett så väldigt mycket av hur det kan vara att leva på en annan plats. Nu när de får möta barn utanför deras egen bubbla inser de hur det kan vara att växa upp med en annan bakgrund, jag tror att det har varit en ögonöppnare för många scouter i kåren."
(Utdrag från reportage i Scoutnytt)

 

-- Vid pennan för IM, Elin Vestberg projektledare Move it - föreningsintroduktion och mötesplats i Stockholm / Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

Inspirerade kollegor

Förra veckan hade vi anställda som arbetar med verksamheterna i Sverige utbildningsdagar på temat medlemskrekrytering och insamling - olika sätt att främja och ta tillvara på engagemang och medmänsklighet.

Bland annat fick vi besök av Winnie Blom Jensen från IOGT-NTO som generöst delade med sig av material, tips och praktiska råd kring medlemsvärvning.  Hennes budskap i sammanfattning var: känn stolthet för er organisation och våga fråga!

Vi håller med Winnie om att vi organisationer har allt att vinna på att samarbeta och att sprida bra idéer. Tack! Vi ger gärna tillbaka/skickar vidare genom att dela med oss av våra erfarenheter inom integrationsarbete och ideell mångfald.

Vi fick också möjlighet att utforska våra kreativa sidor,resultatet ser ni här nedan.

-- Vid pennan för IM, Elin Vestberg volontärsamordnare/informatör IM Stockholm/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

Nyanlända ungdomar från världens alla hörn testar scouting

Igår testade vi i Move it på scouting för första gången när vi besökte Enskede scoutkår. Jag hade ärligt talat mina funderingar på hur många ungdomar som skulle dyka upp kl 9.00 en vinterkall söndagsmorgon i mars?

 

Det visade sig bara vara jag som är morgontrött, för när vi möttes upp vid tunnelbanan så väntade 40 ungdomar på mig och Felix Rehnman från scoutkåren som ordnat dagens miniläger. Tillsammans åkte vi till stugan där vi i patruller fick göra upp eld, sätta upp tält och laga mat över öppen eld. Ledarna från kåren tog hand om varsin mindre grupp och fick utmaningen att kommunicera utan ett gemensamt språk.

Betyget på scouting? Lite kallt, men väldigt kul!

Tack Enskede scouter och Felix Rehnman för att ni tog emot oss!
Läs mer om Move It i Stockholm här: http://manniskohjalp.se/stockholm/move-it-foreningsintroduktion-och-motesplats

,-- Vid pennan för IM, Elin Vestberg projektledare Move It Stockholm / Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

Med siktet inställt på hållbar kunskap

Ibland är mitt jobb roligare än vanligt. Jag säger bara Carolin Lundgren, Josefine Lindersson, Nellie Bernström. Vilka tjejer. De går sista året på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg och igår fick jag vara med när de hade grand finale på sitt årslånga projektarbete. Ett projektarbete som började med en artikel i Sydsvenskan och slutade med att jag, å IMs vägnar, fick ta emot en check på 10 658 kronor.
Och då såg det ut så här.

Artikeln i Sydsvenskan handlade om Ann-Christine Larsson från Åkarp som flätar korgar, väskor och annat av gamla förpackningar. Tjejerna, som ville göra ett projekt med fokus på miljö, kunskap och göra gott för andra, tog kontakt för att lära sig flätandets konst. Först sa Ann-Christine nej. Hon hade blivit totalt nerringd efter artikeln och var trött. Men tanken på tjejerna ville inte lämna henne och en dag skickade hon ett mejl till Carolin och berättade att hon ändrat sig. Så en dag for Helsingborgarna till Åkarp för att fläta. Sen dess har de hållit egna kurser, fraktat läckande sopsäckar med använda mjölkförpackningar från stadens caféer, sålt sina alster på olika marknader och flätat, flätat och flätat.

Och allt handlar om vad jag - och du - som individer kan göra för att minska åverkan på miljön. Det handlar om kunskap, attityd och de handlingar vi gör. Där det flätade hantverket blir en symbol för vad vi kan åstadkomma med våra medvetna handlingar.

Carolin, Josefine och Nellie har bestämt att pengarna de har samlat in ska gå till IMs trädplantering i Himalaya och en snabb ekvation ger resultatet 426 träd som skydd mot erosion och försörjning för familjer.

Här kan du läsa mer om trädplanteringarna http://manniskohjalp.se/projekt/tradplantering-i-himalaya

Helsingborgs Dagblad var där och intervjuade. Bra tycker jag! Och resultatet kan du läsa här http://hd.se/helsingborg/2013/03/13/festlig-kvall-for-en-battre-miljo/

Och Pingstkyrkan hade lånat ut second hand-kläder till en modevisning, där också väskorna fick vara med in action.

Vid pennan för IM, / Monica Brundin Danielsson
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

Vad är din passion?

I Move it testar nyanlända ungdomar tillsammans med våra volontärer alla möjliga sorters fritidsaktiviteter och sätt att engagera sig. Igår fick vi besök av kollektivet S.T.I.C.S (Sounds That Insprire Conscious Souls) och vi testade på att skriva poesi.

Vi började med att fundera på: vad är en dikt? Tystnaden blev total i rummet. Ingen vågade svara på vad poesi är för något. Vi fick frågan om vi någonsin skriver sms, chattar, skriver mail eller på facebook. Försiktiga nickanden spred sig i rummet - förklaringar på engelska och arabiska spreds runt borden. Direkt fick vi en uppgift. Skriv  det första ordet ni kommer på för varje bokstav:

W
H
O
A
M
I

När vi alla skrivit fick alla berätta på sitt eget sätt om en bokstav och vilket ord de valt. World, India, Orange, Me, Apple - allt möjligt poppade upp. Sedan fick vi välja ett ämne. Men först efter att ha funderat på: Vad är jag passionerad för? Vad betyder allra mest för mig? Vad är viktigt för mig?
De som vågade och ville fick dela med sig. Någon berättade detta:

Mitt ämne är hopp.
Hopp är det viktigaste för mig.
Hopp för att det ska gå bra för min familj hemma långt bort.
Hopp för att jag ska få stanna här.
Hopp att jag ska klara skolan bra.

Så kan en vanlig slaskgrå onsdag i februari  bli när man är engagerad i Move It!

S.T.I.C.S och Move It!

-- Vid pennan för IM, Elin Vestberg projektledare Move it Stockholm / Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se

Gott Nytt År?

Idag är det den första dagen på vattenormens år. Året är 2140 enligt den tibetanska kalendern och tideräkningen. Men det var inget traditionsenligt firande här bland exiltibetanerna igår på nyårsafton. Precis som under de senaste åren har den tibetanska exiladministrationen i Dharamsala i Indien avrått från firande. Det gör man för att förtrycket mot tibetaner inne i Tibet ständigt ökar och förvärras och att antalet personer som i protest mot våldet och förtrycket satt eld på sig själva nu är uppe i 99.

Förekomsten av självbränningar har accelererat kraftigt den senaste tiden, bara under 2012 satte 83 tibetaner eld på sig själva. Sett ur ett tibetanskt perspektiv finns det helt enkelt inte särskilt mycket att fira. Situationen blir värre, inte bättre.

Trots exiladministrationens försök i form av kampanjer och lobbyingarbete att sätta frågan på den globala dagordningen ser vi väldigt få reaktioner från omvärlden. Det är tyst, väldigt tyst. Ingen verkar vilja eller våga lyfta frågan till rätt nivå. 

IM har sedan över 50 år tillbaka omfattande projekt tillsammans med tibetanerna, framför allt med de som lever i flyktingskap. Bland annat arbetar vi för att stärka förutsättningarna för att tibetanerna ska kunna bevara sitt språk och sin kultur under tiden de är i exil. Dessutom arbetar vi ständigt för att synliggöra den tragiska och problematiska situation som tibetanerna sedan många år befinner sig i. IMs arbete är viktigt och tibetanerna uttrycker ofta sin tacksamhet för att IM stått vid deras sida under så många år – och framför allt för att vi tillsammans med tibetanerna fortsätter att göra det.

På IM hoppas vi att vattenormens år blir bättre för tibetanerna än vad det gångna året, vattendrakens år, har varit.

Mer om tibetanernas situation och om självbränningar på : http://tibet.net/2013/01/24/sikyong-dr-lobsang-sangays-appeal-tibetans-not-to-celebrate-losar/

Vid pennan, för IM / Sofia Olsson, Regionchef Sydasien

Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se