Svetten lackar, myggbetten kliar, nya mygg surrar i öronen och det vita brödet från frukosten är sedan länge förbränt. Vad gör jag här? Jag kryssar fram mellan meterhöga brännässlor och filosoferar över varför jag volontärar och hur jag hamnade här.
Missförstå mig inte. Jag trivs här. Och jag ska försöka förmedla varför.
Jag är inte hon som njuter av att ligga på soffan framför tv:n och äta praliner, eller åka turistbuss och följa efter en svensktalande guides skrik-röda paraply genom väl exploaterade turistmål. Nej faktum är att min soffa är för liten att ligga i och min helt kubiska lilla burk köpt av pappa när OS gick i Lillehammer knappast längre får kalla sig för TV (den har för övrigt flyttat in i garderoben och kommer bara ut när det vankas Beck-filmer på långtråkiga söndagar). När jag väljer var jag vill turista vill jag åka på upptäcktsfärd! Det behöver visserligen inte vara öde öar eller djup djungel där ingen mänsklig hand har satt sin fot, men det ska gärna vara nytt och outforskat område för mig. Därför är jag här. Och därför torkar jag glatt svetten ur ansiktet, förlikar mig med myggbetten, knaprar i mig ett kex och stämmer upp i en högljudd hellre-än-bra-version av Don’t Worry Be Happy.
Jag har fått en unik möjlighet att trampa runt i ett serbiskt naturreservat med lokala volontärer som är expert på hur de ska ta hand om sin skog och allt som lever i den. Och liv finns det! Vid varje steg jag tar prasslar det lite i en buske, en gräshoppa hoppar undan, en orm (hu!) kilar förbi i sin sedvanliga slalomstil eller en fågel sjunger vackert ”Varning: här kommer människor!”
På kvällarna är det också livat! Igår klättrade jag för första gången utomhusklättring. Det var mycket svårare än vad det såg ut när jag stod nedanför klippan – och kul! Vi har spelat basket och rundpingis, sjungit karaoke… varje ’delegation’ har presenterat sitt land med bilder, videos, mat med mera. Sverige rockade! Men vi får nog ändå erkänna oss knäcka av Serbien som igår kväll klädde upp sig i folkdräkter, bjöd på underbara hallonrullar, drog hit en hel folkmusik-kör och avslutade med att lära ut ringdanser. Toppbetyg på det!
Nu är det mindre än ett dygn kvar på lägret. 861 foton ligger i datorn enbart från mina kameror. Räknar man allas bilder kommer man upp i några tusen – plus videoklipp på när 5 tjejer målar hus och skrålar Spice Girls-hits eller när jag och en spade rockar loss till Glennmark Strömstedt & Eriksson…
Vad jag kommer minnas från de här två veckorna är att hänga med stor, skön blandning av människor, vakna upp på tok för tidigt till supersött te och vitt bröd, vandra runt i skog och sol tills ingen vardagsstress längre kunde hålla jämna steg utan ersattes av en känsla av meditation och att dagarna blandades ihop, samt hur härligt det faktiskt är att sova under stjärnorna.
Åsa Ljusenius, volontär -Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
tisdag 20 juli 2010
torsdag 15 juli 2010
Tystnaden efter Almedalen
Jag är hemma i Lund. Jenny är tillbaka på kontoret i Malmö. Volontärerna har åkt var och en till sitt. Det är tomt. Efter att ha levt med Almedalen sen i vintras, först som ett projekt, som en plan och sen mitt i den under åtta intensiva dagar, känner jag saknad. Almedalskampanjen, samarbetet med de andra organisationerna, med projektgruppen och volontärerna har varit stimulerande, utmanande, roligt.
Aldrig kunde vi tänka oss den respons vi fått. Att biståndsminister Gunilla Carlsson skulle nämna oss i ett anförande, att Sanna Rayman skulle skriva om oss på ledarplats
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kampanj-medelst-sjalvmal_4966891.svd
att flera kända politiker skulle skriva under våra krav, att så många skulle sy IM Fair Trade-väskor. Att fem tidningar skulle publicera vår debattartikel.
De sista dagarna i Visby gick jag runt med ett leende på läpparna. Njöt över att se "våra" väskor hänga runt på stan. Njöt över att vi lyckats samla krafterna. Att vi nått ut. Och in.
Förresten skrev vi ett svar på Sanna Raymans text om oss. Svenska Dagbladet publicerade inte den så den kommer här istället.
Tack Sanna för att du uppmärksammar och skriver om vår kampanj i Almedalen SvD 8/7! Det betyder att vi nått fram i det enormt kompakta Almedalsbruset. Härligt! Tyvärr stämmer inte det du skriver. Med vår kampanj vill vi illustrera vad som sker när vi inte längre har möjlighet att föra debatt om biståndsfrågor. Det riskerar att bli tomt och tyst. Dessutom kommer färre röster att höras. De stora organisationerna klarar sig alltid. Men de små. De blir tysta.
Informationsanslaget används för att bilda opinion, föra debatt och sprida kunskap kring, bistånd, mänskliga rättigheter och demokrati . Inte till att ragga medlemmar så som du skriver. Vi använder informationsanslaget från Sida för att informera i Sverige om hur människor lever i syd, och det vill vi fortsätta göra. Vi vill föra debatt, informera och sprida kunskap, för att klara det behöver vi resurser och vi menar att de som är demokratiskt valda också ska värna demokratin och mångfalden i det offentliga samtalet.
Kampanjorganisationerna genom Monica Brundin Danielsson, pressekreterare IM
Den 19 augusti lämnar vi över de underskrivna kampanjvykorten till statssekreterare Joakim Stymne på UD.
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
måndag 12 juli 2010
Dagbok från de serbiska uggleskogarna
Landet jag inte visste något om. Så tänkte jag om Serbien när jag sökte till Individuell Människohjälps volontärläger. Jag ville bara möta nya människor, och kanske lära mig ett och annat om miljö och naturreservat.
Nu har lägret nått halvtid. Vad har en vecka i Serbiskt naturreservat lärt mig? Att luta mig tillbaka och ta dagen som den kommer! Jag har lärt mig att få serber talar engelska, att logistik är något man löser efter hand problemen dyker upp och att lunch normalt äts vid klockan tre på eftermiddagen. Jag hade nog förväntat mig ett mer planerat och organiserat läger, men jag trivs :-) Idag skulle vi till exempel måla skyltar, men först visste ingen var färgen fanns. Efter en timme gick vi hur som helst till platsen för målandet. Där visste ingen heller var färgen fanns. Efter några telefonsamtal och två timmar till fick vi lite krattor och stålborstar. Sen någon timme, en kopp te och oräkneliga kex senare (ungefär vid svensk lunchtid) kom målarfärgen – tillsammans med på tok för små målarpenslar! Nå ja, jag stålborstade, krattade gräs, åkte skottkärra och jobbade intensivt på solbrännan så länge, så det gjorde min inte så mycket... Slutligen kom även lämpliga penslar, och vi fick faktiskt, om man summerar dagen, en hel del nytta gjord! En god serbisk lunch bestående av kryddig tomatsoppa med bönor och fläsk slank också ner.
Nu har kvällen kommit och jag gör mitt bästa för att lära mig artighetsfraser och svärord på serbiska och rumänska. Dessemellan smäller jag en och tjugoannan mygga. Jag börjar få en praktfull samling insektsbett – jag smakar visst godare än gott om man får tro dessa bevingade små fiender.
Folk här är riktigt schyssta. Jag är särskilt glad för att jag hamnat i ett helskönt gäng från Sverige. Vi kommer från lite olika bakgrunder, men har alla kommit hit med samma nyfikenhet och öppna sinne, så det är ’gött’ som göteborgarna säger… Vad det gäller serber, rumäner och bosnier så sätter språket sina begränsningar. Det känns som att hälften av volontärerna inte kan eller törs prata engelska. Tyvärr. Men med de som är mer pratsamma är det lätt att sitta och snacka allt från ugglefågelholkar till världspolitik.
Jag försöker att utan att göra någon förnärmad bli klokar på Kosovo-frågan och inträde eller inte inträde i EU. Det är jättespännande. Mina teoretiska studier under våren i internationella relationer får plötsligt substans och blir konkreta. Politik är mer är teori och perspektiv, det är känslor, förväntningar och förhoppningar också. Nåja, jag vill inte drunkna i det nu, det får nog ett eget inlägg så småningom…
Så, för att ’knyta ihop säcken’ som en av mina gamla lärare älskade att säga möter jag många nya människor och upplever en annan rytm och ett annat sätt att göra saker på. Jag har väl i ärlighetens namn inte lärt mig så jättemycket mer om Serbien och naturreservat, men det kommer nog! :-)
På återseende, och till dess: Dovidjenja!
Åsa Ljusenius, volontär, --Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Nu har lägret nått halvtid. Vad har en vecka i Serbiskt naturreservat lärt mig? Att luta mig tillbaka och ta dagen som den kommer! Jag har lärt mig att få serber talar engelska, att logistik är något man löser efter hand problemen dyker upp och att lunch normalt äts vid klockan tre på eftermiddagen. Jag hade nog förväntat mig ett mer planerat och organiserat läger, men jag trivs :-) Idag skulle vi till exempel måla skyltar, men först visste ingen var färgen fanns. Efter en timme gick vi hur som helst till platsen för målandet. Där visste ingen heller var färgen fanns. Efter några telefonsamtal och två timmar till fick vi lite krattor och stålborstar. Sen någon timme, en kopp te och oräkneliga kex senare (ungefär vid svensk lunchtid) kom målarfärgen – tillsammans med på tok för små målarpenslar! Nå ja, jag stålborstade, krattade gräs, åkte skottkärra och jobbade intensivt på solbrännan så länge, så det gjorde min inte så mycket... Slutligen kom även lämpliga penslar, och vi fick faktiskt, om man summerar dagen, en hel del nytta gjord! En god serbisk lunch bestående av kryddig tomatsoppa med bönor och fläsk slank också ner.
Nu har kvällen kommit och jag gör mitt bästa för att lära mig artighetsfraser och svärord på serbiska och rumänska. Dessemellan smäller jag en och tjugoannan mygga. Jag börjar få en praktfull samling insektsbett – jag smakar visst godare än gott om man får tro dessa bevingade små fiender.
Folk här är riktigt schyssta. Jag är särskilt glad för att jag hamnat i ett helskönt gäng från Sverige. Vi kommer från lite olika bakgrunder, men har alla kommit hit med samma nyfikenhet och öppna sinne, så det är ’gött’ som göteborgarna säger… Vad det gäller serber, rumäner och bosnier så sätter språket sina begränsningar. Det känns som att hälften av volontärerna inte kan eller törs prata engelska. Tyvärr. Men med de som är mer pratsamma är det lätt att sitta och snacka allt från ugglefågelholkar till världspolitik.
Jag försöker att utan att göra någon förnärmad bli klokar på Kosovo-frågan och inträde eller inte inträde i EU. Det är jättespännande. Mina teoretiska studier under våren i internationella relationer får plötsligt substans och blir konkreta. Politik är mer är teori och perspektiv, det är känslor, förväntningar och förhoppningar också. Nåja, jag vill inte drunkna i det nu, det får nog ett eget inlägg så småningom…
Så, för att ’knyta ihop säcken’ som en av mina gamla lärare älskade att säga möter jag många nya människor och upplever en annan rytm och ett annat sätt att göra saker på. Jag har väl i ärlighetens namn inte lärt mig så jättemycket mer om Serbien och naturreservat, men det kommer nog! :-)
På återseende, och till dess: Dovidjenja!
Åsa Ljusenius, volontär, --Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
söndag 11 juli 2010
Dagarna här i Vrsac börjar med frukost (vitt bröd, marmelad o ägg), sedan är det volontärjobb fram till 15.00 då lunchen startar. Man hinner alltså bli ordentligt hungrig till lunch. Igår var jag, Åsa, en bosnisk kille o en rumänsk kille med en endast serbisk talande ranger som jobbar här för att sätta upp fågelbon. Mycket skog blev nedhuggen tidigare, och skogen är därför ganska ung och många fåglar saknar därför lämpliga boplatser. Naturen här är väldigt fin med massor liv. Jag har sett falk och massa andra fåglar, hittills tre ormar, massa konstiga insekter m.m. Igår hann jag även med en springtur med en svensk och en rumän. Den rumänska killen orkade dock inte hänga med på väg tillbaka uppför berget, så han fick lifta hem! Mellan tre och sju är man ledig, sedan blir det kvällsmat, och sedan en kort samling då vi kollar på någon naturfilm eller något annat. Ungefär så ska det fortsätta tills lägrets slut den 19 juli.
Jag har haft några riktigt trevliga dagar och träffat massa trevliga o intressanta människor, varit ute och vandrat i skogen och haft strålande sol. I fredags kväll var vi på ett mysigt ställe, "white house" här i närheten mitt i skogen. Där var en live konsert (piano och sång) under en fantastisk stjärnhimmel uppe på taket. Lördagen tillbringade vi inne i Vrsac med lite sightseeing, resaurangbesök, glass för 3 kr och bad i en stor cementpool. Idag har varit första dagen för min del då jag faktiskt kännt att jag jobbat lite mer o gjort nytta. Folk här tror inte att tjejer orkar bära eller jobba så mkt, så jag har lärt mig frasen "ja som jaka i radim naprono" vilket betyder "jag är stark o jobbar hårt"! Den behövs!
Hanna Larsson, volontär --Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Jag har haft några riktigt trevliga dagar och träffat massa trevliga o intressanta människor, varit ute och vandrat i skogen och haft strålande sol. I fredags kväll var vi på ett mysigt ställe, "white house" här i närheten mitt i skogen. Där var en live konsert (piano och sång) under en fantastisk stjärnhimmel uppe på taket. Lördagen tillbringade vi inne i Vrsac med lite sightseeing, resaurangbesök, glass för 3 kr och bad i en stor cementpool. Idag har varit första dagen för min del då jag faktiskt kännt att jag jobbat lite mer o gjort nytta. Folk här tror inte att tjejer orkar bära eller jobba så mkt, så jag har lärt mig frasen "ja som jaka i radim naprono" vilket betyder "jag är stark o jobbar hårt"! Den behövs!
Hanna Larsson, volontär --Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
fredag 9 juli 2010
Fågelholkar och kulturkrockar
Idag har jag målat informationstavlor här i Vrsac, tillsammans med Emmie, en av våra svenska volontärer och tre rumänska ungdomar. Gruppen har efter några dagar här funnit varandra och går och sjunger och pratar och skojar, trots att alla inte är jättehemma på det engelska språket.
Igår åkte jag runt med Mile, skogsarbetaren från Serbien, svenska Oscar och Alex och Zeco från Rumänien respektive Bosnien i en till synes skraltig Lada med släp, men som gjorde oväntat bra ifrån sig i terrängen som var så långt ifrån en väg man kan komma. Tillsammans satte vi upp fågelholkar i noggrant utvalda träd. Eller rättare sagt; Mile satte upp holkarna, smidigt klättrar han i träden, utan säkerhetslina, holkarna ska sitta på minst 10 meters höjd och fästas med spik och ståltråd. Vi andra hjälpte till att hissa upp holken till Mile i ett rep när han väl klättrat upp, fyllde holkarna med halm och bar stegar och annan utrustning vi behövde. Det var kul att se mer av omgivningarna vilket vi kunde med hjälp av bilen, än när vi plockat skräp och gått till fots.
Det blir lite kulturkrockar ibland, särskilt när det kommer till vad tjejer ska eller inte ska göra och vad som anses som "killgöra". Vi tjejer blir ofta hindrade från att göra saker som innebär kroppsarbete som att gräva, hacka, reparera eller bara bära saker. Det är frustrerande, kanske särskilt för oss svenskar, och när vi säger ifrån har det varierande resultat. I vilket fall som helst är det lärorikt att inse hur olika vi ser på saker och ting.
Ikväll ska vi svenskar presentera Sverige för de andra. Vi har lagt upp vår presentation i form av ett quiz som innehåller allt möjligt om Sverige vad gäller geografi, traditioner, svensk musik, kända svenskar och svensk natur. Imorgon har vi "vilodag" och ska få se mer av sevärdheterna här i och runt Vrsac. På återhörande!
Josefin Daleskog--Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Igår åkte jag runt med Mile, skogsarbetaren från Serbien, svenska Oscar och Alex och Zeco från Rumänien respektive Bosnien i en till synes skraltig Lada med släp, men som gjorde oväntat bra ifrån sig i terrängen som var så långt ifrån en väg man kan komma. Tillsammans satte vi upp fågelholkar i noggrant utvalda träd. Eller rättare sagt; Mile satte upp holkarna, smidigt klättrar han i träden, utan säkerhetslina, holkarna ska sitta på minst 10 meters höjd och fästas med spik och ståltråd. Vi andra hjälpte till att hissa upp holken till Mile i ett rep när han väl klättrat upp, fyllde holkarna med halm och bar stegar och annan utrustning vi behövde. Det var kul att se mer av omgivningarna vilket vi kunde med hjälp av bilen, än när vi plockat skräp och gått till fots.
Det blir lite kulturkrockar ibland, särskilt när det kommer till vad tjejer ska eller inte ska göra och vad som anses som "killgöra". Vi tjejer blir ofta hindrade från att göra saker som innebär kroppsarbete som att gräva, hacka, reparera eller bara bära saker. Det är frustrerande, kanske särskilt för oss svenskar, och när vi säger ifrån har det varierande resultat. I vilket fall som helst är det lärorikt att inse hur olika vi ser på saker och ting.
Ikväll ska vi svenskar presentera Sverige för de andra. Vi har lagt upp vår presentation i form av ett quiz som innehåller allt möjligt om Sverige vad gäller geografi, traditioner, svensk musik, kända svenskar och svensk natur. Imorgon har vi "vilodag" och ska få se mer av sevärdheterna här i och runt Vrsac. På återhörande!
Josefin Daleskog--Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Teori och praktik
I teorin slutar Almedalsveckan först i morgon. I praktiken är den redan slut. Nja, inte riktigt kanske. Göran Hägglund, kd, ska tala ikväll och honom ska vi lyssna på. Men de allra flesta utställare har slagit ihop sina montrar. Tältuthyrarna är där snabba som vesslor och monterar ner de vita plasthusen. Lobbyisterna åker tillbaka där de kom ifrån. Politikerna och journalisterna pustar ut. Det är lustigt det där med politiker och journalister. Här i Visby under Almedalsveckan är de i symbios. Där politikerna, företrädesvis partiledarna är, är också journalisterna. Resten av Almedalscirkusen får mycket, läs inget, utrymme på nyhetsplats.
Vi är i alla fall sjukt nöjda, som min dotter skulle ha uttryckt saken. Vi har fått enorm genomslag med vår kampanj. En promenad genom Visby så här i slutet av veckan avslöjar att många sytt fair tradeväskor i vårt tält. Vi har synts på ledarplats i SvD. Fyra tidningar har publicerat vår debattartikel, från Piteå tidning i norr till Efter Arbetet i söder. Vi har hundratals och åter hundratals underskrivna kampanjvykort som den 19 augusti överlämnas till UD. Alltså - vi är sjukt nöjda.
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare.
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
Vi är i alla fall sjukt nöjda, som min dotter skulle ha uttryckt saken. Vi har fått enorm genomslag med vår kampanj. En promenad genom Visby så här i slutet av veckan avslöjar att många sytt fair tradeväskor i vårt tält. Vi har synts på ledarplats i SvD. Fyra tidningar har publicerat vår debattartikel, från Piteå tidning i norr till Efter Arbetet i söder. Vi har hundratals och åter hundratals underskrivna kampanjvykort som den 19 augusti överlämnas till UD. Alltså - vi är sjukt nöjda.
Jenny, John, Ann, Annika och Henrik. Skönt gäng!
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare.
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
Svettigt och stolt i Almedalen
Almedalsveckan börjar närma sitt slut och jag och de andra volontärerna har många intryck att smälta från veckan som har gått. Jag måste erkänna att ibland har det varit lite jobbigt att stå i tältet när det är så kvavt och solen skiner in oavbrutet, när toaletten är långt bort och oljudet från Kommunals bingojippo aldrig tar slut. Men sedan kommer jag ihåg att jag bara står där två timmar om dagen till skillnad från miljoner vuxna och barn världen runt som sliter på sweatshopfabriker under extremt svåra arbetsförhållanden tolv, fjorton timmar om dagen. Och det är just därför vi driver vår Fair Trade kampanj. Det är många som har kommit och sytt sina Fair Trade väskor under veckan - gamla och unga, killar och tjejer, HBT-aktivister och religiösa, blåa och rödgröna och jag är tacksam att vi får möjligheten att snacka lite med alla medans de väljer tyg och trampar glatt på symaskinspedalen. På miljömingel igår kväll kunde man se en och annan armbåge prydd med IM-väska och man roas av att vi har kunnat synliggöra vår verksamhet i ett hav av aktivister.
Jag är också oerhört stolt över genomslaget av vår andra kampanj om informationsanslaget - att vi har lyckats få så mycket uppmärksamhet med ett enkelt och tydligt budskap i den här politikerbubblan där gerillataktiker och roséslukande lobbyister är normen. Affischerna är inte färgglada men det är många som har kommenterat och fotat dem och flera ministrar har höjt på ögonbrynen - då har man gjort rätt.
-- Vid pennan för IM, / John Tumpane
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Jag är också oerhört stolt över genomslaget av vår andra kampanj om informationsanslaget - att vi har lyckats få så mycket uppmärksamhet med ett enkelt och tydligt budskap i den här politikerbubblan där gerillataktiker och roséslukande lobbyister är normen. Affischerna är inte färgglada men det är många som har kommenterat och fotat dem och flera ministrar har höjt på ögonbrynen - då har man gjort rätt.
-- Vid pennan för IM, / John Tumpane
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Ny blogg! IMs Fair tradevolontär Lilian Sahlin bloggar från Indien
Jag, 
Lilian Sahlin har nu anlänt till IMs kontor i Rajpur, Indien. Här skall jag vara volontär för IM under 4 månader.
Lilian Sahlin har nu anlänt till IMs kontor i Rajpur, Indien. Här skall jag vara volontär för IM under 4 månader.Jag kommer att blogga tillsammans med mina indiska, nepalesiska och tibetanska kollegor.
Följ och läs bloggen här!
Jag är Fair Tradevolontär och kommer efter hemkomsten att hålla kostnadsfria föredrag mellan 1/11 och 14/12 2010, om IM, rättvis handel (fair trade) och volontärarbete.
--Vid pennan för IM, Lilian Sahlin / Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Följ och läs bloggen här!
Jag är Fair Tradevolontär och kommer efter hemkomsten att hålla kostnadsfria föredrag mellan 1/11 och 14/12 2010, om IM, rättvis handel (fair trade) och volontärarbete.
Vid intresse kontakta: praktikant.vs@manniskohjalp.se alt 046 – 32 99 72
torsdag 8 juli 2010
På uppdrag i Vrsac Mountains!
IM deltar med åtta unga volontärer i miljöprojektet Young Rangers i Serbien den 5-19 juli. Jag själv och sju IM-volontärer har nu varit i Serbien i fyra dagar för att arbeta i skyddade naturområden utanför Vrsac ca 10 mil norr om Belgrad.
Young Rangers är ett kulturutbyte för europeiska ungdomar mellan 16-25 år, men det är också ett projekt finansierat av EU:s program Youth in action som syftar till att lära unga om naturvård och vikten av att bevara och underhålla naturområden med rik eller sällsynt flora och fauna. Initiativtagare till projektet är serbiska Ecological Center Habitat som tillfrågade IM om vi ville vara med i projektet p.g.a. vår erfarenhet av att arbeta med volontärer. Tillsammans med ungdomar från Serbien, Bosnien Hercegovina och Rumänien arbetar de svenska ungdomarna med att plocka skräp, måla informationstavlor, markera gränser, röja upp ängsmarker, sätta upp fågelholkar m.m.
Hittills har vi skaffat många nya bekantskaper och lärt oss om hur den lokala organisationen arbetar för att skydda hotade djurarter och sprida information om sin verksamhet!
Vi kommer blogga om våra aktiviteter och upplevelser. Följ oss här!
Josefin Daleskog--Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Young Rangers är ett kulturutbyte för europeiska ungdomar mellan 16-25 år, men det är också ett projekt finansierat av EU:s program Youth in action som syftar till att lära unga om naturvård och vikten av att bevara och underhålla naturområden med rik eller sällsynt flora och fauna. Initiativtagare till projektet är serbiska Ecological Center Habitat som tillfrågade IM om vi ville vara med i projektet p.g.a. vår erfarenhet av att arbeta med volontärer. Tillsammans med ungdomar från Serbien, Bosnien Hercegovina och Rumänien arbetar de svenska ungdomarna med att plocka skräp, måla informationstavlor, markera gränser, röja upp ängsmarker, sätta upp fågelholkar m.m.
Hittills har vi skaffat många nya bekantskaper och lärt oss om hur den lokala organisationen arbetar för att skydda hotade djurarter och sprida information om sin verksamhet!
Vi kommer blogga om våra aktiviteter och upplevelser. Följ oss här!
Josefin Daleskog--Vid pennan för IM,/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Det blir bara bättre och bättre här i Almedalen
Det är galet roligt att driva kampanj i Almedalen. Särskilt när den uppmärksammas så som vår. I går pratade biståndsminister Gunilla Carlsson om kampanjen under ett tiominutersanförande. I dag tog vänstern upp frågan om informationsanslaget i en debatt om millenniemålen där också Gunilla Carlsson var med. Hennes schema är helt tokigt hektiskt. Det är nästan så att jag tycker synd om henne.
I dag skriver också Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarsida om kampanjen.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kampanj-medelst-sjalvmal_4966891.svd
Hon tycker förstås att vi är korkade. Att vi borde ha tagit tillfället i akt att informera om något när vi nu gör oss så mycket besvär och trycker upp affischer och allt. Och se Sanna, det är precis det vi gör.
Vi informerar om att regeringen minskar våra möjligheter att informera om svenskt bistånd. Vi berättar att givarna och skattebetalarna i framtiden kan vänta sig mindre resultatåterkoppling (Gunilla Carlssons favoritord) i form av vittnesmål från fält, att de kan se fram emot mindre debatt om svenskt bistånd och färre röster i den debatten.
Vi tycker nämligen att det är de som är demokratiskt valda som ska värna demokratin, och för oss handlar det om just det - demokrati. Sen är det så att Sanna Rayman fått en del annat om bakfoten. Vi använder inte informationsanslaget till att ragga medlemmar. Det får vi inte. Det finns regler för hur anslaget får användas så klart, och det handlar inte om medlemsraggning.
Slutklämmen är också ganska rolig, "papper är faktiskt inte det enda sättet att informera" skriver Sanna Rayman i, just det, papperstidningen. Vi å andra sidan bloggar, facebookar, twittrar och kör information via vår hemsida och är hur moderna som helst.
Nåja. Jag lämnar Sanna Rayman. Innerst inne är jag glad över uppmärksamheten. Glad över att just vår kampanj når igenom det kompakta Almedalsbruset. Glad över att jag i dag fick tillfälle att trycka ett kampanjvykort och ett visitikort i näven på Carl Bildt. Han är fascinerande den karlen, har sett likadan ut i 30 år. Intressant fenomen. Först såg han gammal ut när han var ung och nu när han närmar sig pensionsåldern ser han hur ung ut som helst.
I dag var vi nästan hela gänget på debatten om millenniemålen som arrangerades av Sida och UNDP. Jag och Jenny var inne och lyssnade och John, Annika och Linda stod utanför och raggade underskrifter på kampanajen.
Vad ska jag mer säga om debatten. Har man hört en har man hört alla - kanske. I ena ringhörnan Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg, Rädda Barnens dito Elisabeth Dahlin och Nordeas analyschef Sasja Beslik. I politikerhörnan biståndsminister Gunilla Carlsson och vänsterns talesman i biståndsfrågor Hans Linde. Så många frågor och så få svar. Gunilla Carlsson svarar överhuvudtaget inte på en enda fråga. Däremot upprepar hon sina mantran transparans, öppenhet och resultatredovisning. Hon pratar om att öppna upp det svenska biståndet och med det menar hon att låta andra aktörer, läs företag, sköta biståndet. Det är ett paradigmskifte på gång.
Hans Linde kontrar med att allt ska bli bättre så snart de röd-gröna vinner valet och att dagens urholkning av biståndet är det största hotet mot kvalitén. Vi får väl se hur det blir i verkligheten.
Jag blir mest ledsen över något som Bo Forsberg tar upp, nämligen det faktum att Sverige fördubblat sin vapenexport sedan 2003 och att vi nu finns med bland de tio största vapenexporterande länderna i världen. Det är beklämmande. Det är också beklämmande att för varje biståndskrona som lämnar Sverige lämnar samtidigt tio skatteflyktiga kronor.
Läsa mer om millenniemålen http://www.millenniemalen.nu/
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson
Bilden på undertecknad och Carl Bildt togs av Jenny Oskarsson
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
I dag skriver också Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarsida om kampanjen.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kampanj-medelst-sjalvmal_4966891.svd
Hon tycker förstås att vi är korkade. Att vi borde ha tagit tillfället i akt att informera om något när vi nu gör oss så mycket besvär och trycker upp affischer och allt. Och se Sanna, det är precis det vi gör.
Vi informerar om att regeringen minskar våra möjligheter att informera om svenskt bistånd. Vi berättar att givarna och skattebetalarna i framtiden kan vänta sig mindre resultatåterkoppling (Gunilla Carlssons favoritord) i form av vittnesmål från fält, att de kan se fram emot mindre debatt om svenskt bistånd och färre röster i den debatten.
Vi tycker nämligen att det är de som är demokratiskt valda som ska värna demokratin, och för oss handlar det om just det - demokrati. Sen är det så att Sanna Rayman fått en del annat om bakfoten. Vi använder inte informationsanslaget till att ragga medlemmar. Det får vi inte. Det finns regler för hur anslaget får användas så klart, och det handlar inte om medlemsraggning.
Slutklämmen är också ganska rolig, "papper är faktiskt inte det enda sättet att informera" skriver Sanna Rayman i, just det, papperstidningen. Vi å andra sidan bloggar, facebookar, twittrar och kör information via vår hemsida och är hur moderna som helst.
Nåja. Jag lämnar Sanna Rayman. Innerst inne är jag glad över uppmärksamheten. Glad över att just vår kampanj når igenom det kompakta Almedalsbruset. Glad över att jag i dag fick tillfälle att trycka ett kampanjvykort och ett visitikort i näven på Carl Bildt. Han är fascinerande den karlen, har sett likadan ut i 30 år. Intressant fenomen. Först såg han gammal ut när han var ung och nu när han närmar sig pensionsåldern ser han hur ung ut som helst.
Utrikesminister Carl Bildt läste kampanjvykortet som han fick av
IMs pressekreterare Monica Brundin Danielsson.
I dag var vi nästan hela gänget på debatten om millenniemålen som arrangerades av Sida och UNDP. Jag och Jenny var inne och lyssnade och John, Annika och Linda stod utanför och raggade underskrifter på kampanajen.
Nordeas analyschef Sasja Beslik som också deltog i debatten skriver under på kampanjen.
Linda smörgåsflicka.
Hans Linde kontrar med att allt ska bli bättre så snart de röd-gröna vinner valet och att dagens urholkning av biståndet är det största hotet mot kvalitén. Vi får väl se hur det blir i verkligheten.
Jag blir mest ledsen över något som Bo Forsberg tar upp, nämligen det faktum att Sverige fördubblat sin vapenexport sedan 2003 och att vi nu finns med bland de tio största vapenexporterande länderna i världen. Det är beklämmande. Det är också beklämmande att för varje biståndskrona som lämnar Sverige lämnar samtidigt tio skatteflyktiga kronor.
Läsa mer om millenniemålen http://www.millenniemalen.nu/
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson
Bilden på undertecknad och Carl Bildt togs av Jenny Oskarsson
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
IM på Twitter
Ni vet väl att ni kan följa IM på Twitter?
Välkomna till www.twitter.com/IMsweden
--Vid pennan för IM, Erik Törner/ Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
onsdag 7 juli 2010
Kampanjen har nått Gunilla Carlsson
Politikerveckan har kommit halvvägs - och kampanjbudskapet har redan nått fram till biståndsminister Gunilla Carlsson.
Vid pennan och bakom kameran för IM, /Jenny Oskarsson, samordnare/informatör
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Vi börjar dagen med att gå på ett frukostseminarium där biståndsminister Gunilla Carlsson berättar om sin syn på bistånd. Carlssons inledande repliker handlar om hur viktig debatten är inom biståndet.
Yes, tänker jag. Carlsson har sett vår kampanj och hon förstått att vi, de 14 organisationer som har gått samman i kampanjen, vill fortsätta att debattera, påverka och ge en röst åt de människor i syd. Det är precis av den anledningen vi vill att Sidas informationsanslag ska höjas till tidigare nivå.
Gunilla Carlsson diskuterar bistånd på Almedalen
- Vi måste våga föra en debatt om vad biståndet är och vad det åstadkommer, säger Gunilla Carlsson.
Kort därefter nämner Carlsson, att hon vet om att ett antal biståndsorganisationer för en kampanj för att få tillbaka informationsanslaget. Carlsson säger att hon vet att vi håller en tyst minut för biståndet och att vi inte ska vara tysta utan ta debatten.
På den punkten är vi överens. Vi vill debattera. Vi vill inte vara tysta, men det är just tystnaden som är poängen med kampanjen.
Efter seminariet fick jag möjlighet att fråga Carlsson om hur hon anser att vi ska göra för att föra debatten? Frågan känns angelägen med tanke på att informationsanslaget från Sida har skurits ned med 60%. Svaret blev undvikande och handlade om att det är viktigt att öppna upp för andra aktörer samt att IM gör ett bra arbete.
Det sista håller jag med om. IM gör ett bra arbete. Biståndsministern har sett och tog själv upp vårt budskap i sitt anförande på seminariet. Men frågan om hur ideella organisationer ska kunna föra debatten med så kraftigt reducerade medel förblir obesvarad.
Vid pennan och bakom kameran för IM, /Jenny Oskarsson, samordnare/informatör
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
tisdag 6 juli 2010
Flyktingpolitik och kända ansikten
Igår var jag på ett politiskt samtal om flyktingbarn arrangerat av Rädda Barnen. Samtalet bestod av en panel med representanter från de olika partierna, som talade för sin syn på flyktingpolitik och dess framtid. Man räknar med att under 2010 kommer 3000 ensamkommande barn att komma till Sverige, vilket är två skolklasser i veckan. Det kommer kräva fortsatt stort arbete av såväl våra kommuner som politiker, och troligen ett par till samtal kring ämnet.
Förutom att det vimlar av politiker som vi alla känner igen här i Visby, kan man även få en skymt av andra kända ansikten. På min lista står Eric Gadd, Alexander Bard och Bengt Magnusson. Ett spännande gäng att bjuda hem på middag.
-- Vid pennan för IM, /Linda Svensson, volontär
Förutom att det vimlar av politiker som vi alla känner igen här i Visby, kan man även få en skymt av andra kända ansikten. På min lista står Eric Gadd, Alexander Bard och Bengt Magnusson. Ett spännande gäng att bjuda hem på middag.
-- Vid pennan för IM, /Linda Svensson, volontär
Stort engagemang i Almedalen
Efter två intensiva dagar i Almedalen är jag imponerad av allt engagemang jag möter. Makthavare av olika slag blandas med "vanligt" folk. Många avsändare av allehanda budskap. Själv har jag deltagit i seminarier kring ensamkommande barn, för vem ideella organisationer ansvarar och för hur de olika partierna ser på behovet och utvecklingen av biståndet. Allt berör oss i IM och i vår verksamhet.
Imponerad är jag också av IMs volontärer som tillsammans med våra anställda Monica och Jenny så aktivt berättar för folk om IM, och då särskilt fair trade. Så många som får veta mer om oss samtidigt som de får sy en väska med tydlig fair trade logga. Tanken springer gärna iväg när man funderar på var dessa väskor kommer att synas under sommaren.
Så har vi kampanjen mot att vårt informationsbidrag från Sida har beskurits så kraftigt. Det känns viktigt att samordna oss med andra organisationer som drabbats på samma sätt som vi. Vi har fått stort stöd av många som tycker att vi har rätt när vi hävdar att vi ser det som en demokratifråga att svensk allmänhet ska få kunna få kunskap om vilket mervärde vår typ av bistånd ger för fattiga människor. Vi hoppas att vår kampanj ska innebära att informationsanslaget räknas upp till den nivå som gällde innan regeringen fattade beslut om neddragning.
Allt gott till er alla som fortsätter under veckan.
Vid pennan för IM, / Bo Paulsson, generalsekreterare
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Imponerad är jag också av IMs volontärer som tillsammans med våra anställda Monica och Jenny så aktivt berättar för folk om IM, och då särskilt fair trade. Så många som får veta mer om oss samtidigt som de får sy en väska med tydlig fair trade logga. Tanken springer gärna iväg när man funderar på var dessa väskor kommer att synas under sommaren.
Så har vi kampanjen mot att vårt informationsbidrag från Sida har beskurits så kraftigt. Det känns viktigt att samordna oss med andra organisationer som drabbats på samma sätt som vi. Vi har fått stort stöd av många som tycker att vi har rätt när vi hävdar att vi ser det som en demokratifråga att svensk allmänhet ska få kunna få kunskap om vilket mervärde vår typ av bistånd ger för fattiga människor. Vi hoppas att vår kampanj ska innebära att informationsanslaget räknas upp till den nivå som gällde innan regeringen fattade beslut om neddragning.
Allt gott till er alla som fortsätter under veckan.
Vid pennan för IM, / Bo Paulsson, generalsekreterare
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
måndag 5 juli 2010
Den tysta manifestationen
Tystnad funkar. 14 personer med plakat som står helt tysta i bruset mitt på Donners plats under Almedalsveckan är verkningsfullt. 60 personer skrev på våra vykort på en timme.
Vi driver kampanjen tillsammans med Diakonia, Svalorna Latinamerika, Latinamerikagrupperna, Hoppets Stjärna, Ecpat, Afrikagrupperna, Palestinagrupperna, Svenska missionsrådet, Fian, Föreningen Sofia, Fair Trade Center, Sveriges kristna råd och Framtidsjorden. Målet är att påverka politikerna att höja informationsanslaget som organisationer som våra kan söka för att informera om svenskt utvecklingssamarbete, skapa opinion oc föra debatt. Anslaget drogs ner från och med i år med 60 procent.
Men vi börjar från början. Med frukost. En gemensam sådan. Lite snack om gårdagen. Roligt tyckte alla. Och varmt. Ungefär 15 personer sydde sig en IM fair trade-väska Almedalsveckans första dag och runt 70 personer skrev på vykortskampanjen. Vi är nöjda.
Vid pennan för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare.
Foto: Matilda Paulsson och Monica Brundin Danielsson.
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Vi driver kampanjen tillsammans med Diakonia, Svalorna Latinamerika, Latinamerikagrupperna, Hoppets Stjärna, Ecpat, Afrikagrupperna, Palestinagrupperna, Svenska missionsrådet, Fian, Föreningen Sofia, Fair Trade Center, Sveriges kristna råd och Framtidsjorden. Målet är att påverka politikerna att höja informationsanslaget som organisationer som våra kan söka för att informera om svenskt utvecklingssamarbete, skapa opinion oc föra debatt. Anslaget drogs ner från och med i år med 60 procent.
Men vi börjar från början. Med frukost. En gemensam sådan. Lite snack om gårdagen. Roligt tyckte alla. Och varmt. Ungefär 15 personer sydde sig en IM fair trade-väska Almedalsveckans första dag och runt 70 personer skrev på vykortskampanjen. Vi är nöjda.
Morgonmötet avklarat. Linda, Bo och Jenny på väg till Rädda Barnens seminarium.
Annika, Bo och Linda utanför IMs monter på Holmen.
Matilda Paulsson sydde sig en himmelsblå väska.
Pluspoäng i massor till Per Ekelund som sydde en väska till sin fru. Och så här nöjd var han med det.
Det var sådana här plakat vi hade hängande om halsen.
Biståndsmänniskor på rad för informationsanslaget. U/ppställda i solskenet i en timme. Under den timmen ägde vi Donners plats.
Bo och Bo. Diakonias generalsekreterar Bo Forsberg och IMs dito Bo Paulsson informerade om kampanjen och fick människor att skriva under kampanjvykorten.
IMs Jenny Oskarsson var "smörgåsflicka".
Det var roliga timmen för IMs generalsekreterare Bo Paulsson.
Vid pennan för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare.
Foto: Matilda Paulsson och Monica Brundin Danielsson.
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Motkraft till baktal- snällhet
Författaren och tillika läkaren (och säkert en massa annat) Stefan Einhorn gav idag ett inspirerande seminarium om snällhet och vilka starka och positiva krafter denna egenskap har när den leder till handling. Det kan behövas reflekteras över under en vecka som denna när ord flyger som pilar mellan partierna. Förresten, glöm inte att det kan räcka med en klapp på axeln för att förbättra en medmänniskas dag.
-- Vid pennan för IM, / Malou Bratt, volontär
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
-- Vid pennan för IM, / Malou Bratt, volontär
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
söndag 4 juli 2010
Hett och hektiskt i Almedalen
I dag har vi:
1. Byggt upp tältet, eller rättare sagt volontärerna Linda, Malou, Henrik och Annika har gjort det.
2. Kollat ljudkvalitén i fabriken.
3. Hjälpt Eden Lev, 9 år, att sy en fair trade-väska (det var jag som gjorde det).
4. Lusat ner Visbys innerstad med kampanjaffischer.
5. Varit på seminarium om hur företag kan jobba med bistånd - inte så upphetsande.
6. Köpt en hatt för att slippa solsting under morgondagens manifestation (undertecknad på uppmaning av kär kollega).
7. Pratat med biståndsminister Gunilla Carlsson och visat henne vårt kampanjvykort. De som hon ska få levererat till UD den 19 augusti.
8. Lyssnat på statsminister Fredrik Reinfeldt.
9. Minglat bland de andra aktörerna och utställarna i Almedalen.
10. Samlat underskrifter på vykorten.
11. Beklagat oss över att vi inte kan celldela oss och vara på flera saker samtidigt.
Och så här har det sett ut när vi gjode det vi gjorde.
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
1. Byggt upp tältet, eller rättare sagt volontärerna Linda, Malou, Henrik och Annika har gjort det.
2. Kollat ljudkvalitén i fabriken.
3. Hjälpt Eden Lev, 9 år, att sy en fair trade-väska (det var jag som gjorde det).
4. Lusat ner Visbys innerstad med kampanjaffischer.
5. Varit på seminarium om hur företag kan jobba med bistånd - inte så upphetsande.
6. Köpt en hatt för att slippa solsting under morgondagens manifestation (undertecknad på uppmaning av kär kollega).
7. Pratat med biståndsminister Gunilla Carlsson och visat henne vårt kampanjvykort. De som hon ska få levererat till UD den 19 augusti.
8. Lyssnat på statsminister Fredrik Reinfeldt.
9. Minglat bland de andra aktörerna och utställarna i Almedalen.
10. Samlat underskrifter på vykorten.
11. Beklagat oss över att vi inte kan celldela oss och vara på flera saker samtidigt.
Och så här har det sett ut när vi gjode det vi gjorde.
Jenny Oskarsson lyssnar i "fabriken" i IMs monter.
Monica Brundin Danielsson hjälper Eden Lev, 9 år, att sy en fair trade-väska i IMs monter.
...och så här fin blev den.
För att slippa solsting.
Biståndsminister Gunilla Carlsson.
Paret Reinfeldt anländer till Almedalen.
Statsminister Fredrik Reinfeldt inledde Almedalsveckan.
...och fick sen skynda till Efterfrågat med Lars Adaktusson.
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Bistånd ingen valfråga för moderaterna
Efter en aktiv dag sitter vi och planerar morgondagen. Många intressanta seminarier och debatter, lite tid.
Montern har kommit upp och vi är nöjda, hemmagjord men mysig. Det bryter bra mot grannarna som har en mer proffsig och lite stel framtoning.
Kvällens partiledartal av statsministern tal innehöll lite nyheter och tydligen är inte bistånd en kärnfråga i valet hos Moderaterna (vilket känns föga förvånande). Under talet hamnade vi bakom Anders Borg tätt bredvid hans säkerhetsvakter. Doften av herrparfym från Borg tilltalade mig inte, men kanske tillhör jag inte målgruppen.
-- Vid pennan för IM, /Henrik, volontär IM
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Montern har kommit upp och vi är nöjda, hemmagjord men mysig. Det bryter bra mot grannarna som har en mer proffsig och lite stel framtoning.
Kvällens partiledartal av statsministern tal innehöll lite nyheter och tydligen är inte bistånd en kärnfråga i valet hos Moderaterna (vilket känns föga förvånande). Under talet hamnade vi bakom Anders Borg tätt bredvid hans säkerhetsvakter. Doften av herrparfym från Borg tilltalade mig inte, men kanske tillhör jag inte målgruppen.
-- Vid pennan för IM, /Henrik, volontär IM
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
På plats i Almedalen och kampanjen är offentlig
På väg mot Visby. Jenny Oskarsson fyller upp de sista kvadratcentimetrarna i bilen.
Jag hoppas att ni vill se lite bilder på hur vi har det. Och att ni vill läsa den debattartikel som i dag publicerats på http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/informationsanslaget-en-fraga-om-demokrati-vems-rost-far-horas_4943205.svd
Kolla också på http://www.manniskohjalp.se/ där finns information om varför vi är här och vad vi tänker göra i veckan. I kväll ska vi i alla fall lyssna på statsministerns tal i Almedalen kl 19.
I väntan på att köra ombord.
Gotland - här kommer vi!
Poserande volontärer.
Besök vår monter på Holmen i Visby hamn och sy din egen fair trade-väska.
Det kommer med all sannolikhet att bli en rolig vecka.
Vår Almedalsuniform. Ekoskjortor. Från vänster, Linda, Henrik, Malou och Annika.
Vid pennan och bakom kameran för IM, / Monica Brundin Danielsson, pressekreterare.
Mer om IMs verksamhet på www.manniskohjalp.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.bmp)
