Internationella kvinnodagen - så här bra kan det bli
När jag cyklade hit till jobbet imorse funderade jag på hur jag skulle lägga upp texten i den här bloggen. "Världens kvinnor kan inte vänta!" nej usch, så klyschigt...."Varje dag misshandlas hundratals...." nej det har redan kvällspressen snott. "I södra Afrika tvingas tusentals kvinnor..." Jag hade helt enkelt kört fast redan vid inledningen kände jag. Ämnet kändes bara tungt.
Men så tänkte jag: nej nu skall jag skriva om insatser som har gjorts där flickor och kvinnor har spelat en ledande roll och där man kan se sköna, positiva resultat! Kvinnors situation runt om i världen ÄR tung, jag menar inte att förminska problemen, men det är också ibland schysst att visa att situationer inte är statiska utan faktiskt föränderliga.
Tvåspråksutbildning för rätten till skolgång
I Guatemala har IM i flera år stöttat ett projekt för att främja tvåspråksutbildning för barn i grundskolan i regionen San Marcos i nordvästra Guatemala. Även i officiella tvåspråksskolor talar många lärare bara spanska, medan de flesta barn när de börjar skolan bara pratar mam, ett mayaspråk. Det verkar hindrande framförallt för flickor. För när barn inte följer med i undervisningen och får dåliga betyg, är det många föräldrar som tycker att det är bättre att barnet slutar skolan och börjar jobba för att bidra till hushållskassan. Måste föräldrarna prioritera så är det oftast pojkbarnet som får gå kvar. Det här innebär att tusentals flickor slutar skolan redan efter ett par år, och deras valmöjligheter har redan efter 7-10 levnadsår på detta sätt drastiskt begränsats.
Roselia gick ut skolan - hurra!
Roselia Kristina Lopez Mejía började på skolan i Maravilla när hon var åtta år. Skolan är en av tio som ingår i projektet för tvåspråksundervisning. Längst fram i klassrummet stod en lärare som talade ett språk som hon knappt förstod. Hemma pratade hennes mamma och pappa bara mam, ett av Guatemalas 22 maya-språk. I skolan pratade läraren bara spanska, trots att få barn egentligen hängde med på vad som sas.
I början vågade Roselia Kristina Lopez Mejía inte prata i klassrummet. Hon var rädd för lärarna och om de frågade om hon förstått vad som sagts nickade hon på huvudet till svar trots att det inte alltid var sant. Men allt eftersom lärde hon sig spanska och det blev allt lättare att ta till sig av undervisningen. Samtidigt började lärarna anta ett nytt sätt att lära ut – de började prata mam i klassrummet.
– När lärarna pratade på mam, började även vi elever att prata mer under lektionerna. Det blev lättare att ställa frågor, säger Roselia Kristina Lopez Mejía.
Nu är Roselia Kristina Lopez Mejía 17 år och har gått ut sexan. Hon vandrar på bergssluttningen tillsammans med några dussin kor, tjurar, får, getter och ett par hästar. Djur som hon vaktar åt sin farfar. Hon pratar perfekt spanska och säger att hon i skolan i Maravilla lärde sig att läsa, skriva och räkna både på spanska och mam. Hon kom att gilla undervisningen och hade många vänner att umgås med på rasterna. Till slut var hon inte rädd för lärarna längre.
– De sista åren pratade lärarna allt mer på mam. Till och med rektorn pratar på mam, utbrister Roselia Kristina Lopez Mejía.
-- Vid pennan för IM,
/ Sara Fallström, handläggare för Afrika och Centralamerika
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
När jag cyklade hit till jobbet imorse funderade jag på hur jag skulle lägga upp texten i den här bloggen. "Världens kvinnor kan inte vänta!" nej usch, så klyschigt...."Varje dag misshandlas hundratals...." nej det har redan kvällspressen snott. "I södra Afrika tvingas tusentals kvinnor..." Jag hade helt enkelt kört fast redan vid inledningen kände jag. Ämnet kändes bara tungt.
Men så tänkte jag: nej nu skall jag skriva om insatser som har gjorts där flickor och kvinnor har spelat en ledande roll och där man kan se sköna, positiva resultat! Kvinnors situation runt om i världen ÄR tung, jag menar inte att förminska problemen, men det är också ibland schysst att visa att situationer inte är statiska utan faktiskt föränderliga.
Tvåspråksutbildning för rätten till skolgång
I Guatemala har IM i flera år stöttat ett projekt för att främja tvåspråksutbildning för barn i grundskolan i regionen San Marcos i nordvästra Guatemala. Även i officiella tvåspråksskolor talar många lärare bara spanska, medan de flesta barn när de börjar skolan bara pratar mam, ett mayaspråk. Det verkar hindrande framförallt för flickor. För när barn inte följer med i undervisningen och får dåliga betyg, är det många föräldrar som tycker att det är bättre att barnet slutar skolan och börjar jobba för att bidra till hushållskassan. Måste föräldrarna prioritera så är det oftast pojkbarnet som får gå kvar. Det här innebär att tusentals flickor slutar skolan redan efter ett par år, och deras valmöjligheter har redan efter 7-10 levnadsår på detta sätt drastiskt begränsats.
Roselia gick ut skolan - hurra!
Roselia Kristina Lopez Mejía började på skolan i Maravilla när hon var åtta år. Skolan är en av tio som ingår i projektet för tvåspråksundervisning. Längst fram i klassrummet stod en lärare som talade ett språk som hon knappt förstod. Hemma pratade hennes mamma och pappa bara mam, ett av Guatemalas 22 maya-språk. I skolan pratade läraren bara spanska, trots att få barn egentligen hängde med på vad som sas.
I början vågade Roselia Kristina Lopez Mejía inte prata i klassrummet. Hon var rädd för lärarna och om de frågade om hon förstått vad som sagts nickade hon på huvudet till svar trots att det inte alltid var sant. Men allt eftersom lärde hon sig spanska och det blev allt lättare att ta till sig av undervisningen. Samtidigt började lärarna anta ett nytt sätt att lära ut – de började prata mam i klassrummet.
– När lärarna pratade på mam, började även vi elever att prata mer under lektionerna. Det blev lättare att ställa frågor, säger Roselia Kristina Lopez Mejía.
Nu är Roselia Kristina Lopez Mejía 17 år och har gått ut sexan. Hon vandrar på bergssluttningen tillsammans med några dussin kor, tjurar, får, getter och ett par hästar. Djur som hon vaktar åt sin farfar. Hon pratar perfekt spanska och säger att hon i skolan i Maravilla lärde sig att läsa, skriva och räkna både på spanska och mam. Hon kom att gilla undervisningen och hade många vänner att umgås med på rasterna. Till slut var hon inte rädd för lärarna längre.
– De sista åren pratade lärarna allt mer på mam. Till och med rektorn pratar på mam, utbrister Roselia Kristina Lopez Mejía.
-- Vid pennan för IM,
/ Sara Fallström, handläggare för Afrika och Centralamerika
Mer om IMs verksamhet på http://www.manniskohjalp.se/
.bmp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar